Den moderna arbetsmiljön – nya tider och nya utmaningar

Hälsofrämjande arbetsplatser är ett ständigt återkommande mantra i vår tid. Mot bakgrund av den vidlyftiga vision rubriken återger funderar jag ibland över om inte det riktiga stridsropet borde vara – arbetsplatser som inte fördärvar hälsan mer än nödvändigt.

Lite anspråkslöst kan man tycka, men det är den verklighet som vi möter i princip varje dag inom såväl sjukvården som inom våra försäkringssystem. Trots detta dystra konstaterande är vårt yrkesliv idag långt mycket bättre än det en gång var.

Det finns hur mycket litteratur som helst som beskriver de påfrestningar och dåliga hälsa som arbetslivet förorsakade bara för något sekel sedan. Det nya fenomen som dykt upp och som förorsakar stora problem för många medarbetare inom det svenska yrkeslivet är att ohälsopanoramat ser annorlunda ut och att påfrestningarna i vår tid är av ett annat slag än vad som var fallet förr. Den moderna arbetsmiljön är för många präglad av psykiska och sociala påfrestningar snarare än kroppsliga. Inte för alla, men för många.

Inom välfärdssektorn liksom inom många andra områden (till exempel utbildning, socialtjänst, service, teknik och viss industri med mera) är det den psykiska och sociala belastningen som förorsakar mest sjukdom och ohälsa. Ofta handlar det om sjukdomar som inte syns, men finns och känns. Förutom trötthet och depression följer ofta nedsatt mental funktion.

Den aktuella direkta samhällskostnaden kan beräknas till ca 80 miljarder kronor/år (det finns flera sätt att beräkna detta men jag har valt ett lågt tal). Beräkningar som gjorts av World Economic Forum indikerar att de direkta kostnaderna (sjukvård och socialförsäkring) 2030 landar på 114 miljarder kronor och de indirekta (fr.a. produktionsbortfall) på 231 miljarder kronor. Det samlade produktionsbortfallet är således dubbelt så stort som de direkta kostnaderna för sjukvård och socialförsäkring. Till detta scenario ska tilläggas att WHO bedömer att psykisk ohälsa år 2030 kommer svara för den tyngsta delen av sjukdomsbördan i hela världen mätt som funktionsjusterade levnadsår (för tidig död och funktionsnedsättning).

Det är med andra ord hög tid att möta den utmaning som den nya ohälsan utgör. De komplexa syndrom som förorsakar dessa besvär måste identifieras och i första hand bemötas med förebyggande insatser. Det är en stor utmaning, precis som med vaccinforskning, att ta reda på vad som skyddar och vad som hjälper mot dessa besvär.

En del vet vi, men långt ifrån allt om vad som kan förklara denna moderna folksjuklighet.

Insatser kommer krävas av både samhälle, arbetsgivare och enskilda individer. Vi vet att stress och brist på återhämtning spelar en roll – en betydelsefull roll, men säkert är att den enskildes förmåga att hantera sina påfrestningar och sin vardag måste löpa parallellt med att samhället i sin helhet skapar bättre förutsättningar för individen att påverka och förbättra sin vardag.