Återhämtning är en investering, inte en kostnad

Varför ska chefer se återhämtning som en strategisk fråga?

– Återhämtning är grunden till allt. Om våra batterier är urladdade, ja men då är det ju klart att vi inte kan göra ett bra jobb. Vi måste komma bort från kulturen där vi släcker bränder och väntar tills det redan har gått för långt. Återhämtning behöver vara en pågående process dygnet runt, och behövs för att vi ska fungera och kunna prestera vårt bästa i våra arbetsuppgifter.

Så det räcker inte att återhämtningen sker på fritiden?

– Nej, även om återhämtningen bottnar i något som händer i t.ex. familjelivet, så får det konsekvenser på allt vi gör. Forskningen pekar på att många små mikropauser under dagen, gärna kombinerat med minst en längre sammanhängande paus, är det som ger bäst effekt. Väntar vi tills efter jobbet hinner vi inte bygga upp kapaciteten som vi behöver. För att människor ska hålla över en längre tid, behöver återhämtning planeras in även i arbetsdagen.

Vilka tidiga varningssignaler ska man lyssna på?

– Kroppen viskar först, innan den skriker. Subtila tecken på för höga stressnivåer är trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, sämre sömn och irritation. Så fort vi blir medvetna om vad vi ska titta efter så kan vi upptäcka dem tidigt och göra små justeringar såsom fler mikropauser och förändrade återhämtningsbeteenden som gör skillnad.

Vad händer med kognition och beteende när återhämtningen uteblir?

– Fokus, minne och problemlösning försämras. Många upplever också beteendeförändringar som irritation, sämre tålamod och känslan av att ”inte känna igen sig själv”. Kroppens signaler när stressen varit igång för länge kan vara huvudvärk, magont eller hög puls. Allt det här påverkar ju givetvis ens förmåga att prestera i jobbet.

Hur påverkar det här företagets omsättning?

– Ja, till exempel så syns det i korttidssjukfrånvaro, långtidssjukskrivningaroch sjuknärvaro (när man är på jobbet men presterar sämre). Risken ökar ju också att duktiga medarbetare lämnar företaget för att de inte har rätt förutsättningar, eller de kanske blir långtidssjukskrivna, då ökar belastningen för de som finns kvar. Och då hamnar vi i en ond spiral som ökar risken för stress ännu mer.

Kan stress ”smitta” i ett team?

– Ja definitivt, vi påverkas starkt av beteenden omkring oss. En kollega som ofta är på dåligt humör eller signalerar stress på andra sätt höjer lätt andras stressnivåer. Men det gäller ju också åt andra hållet. Om någon aktivt väljer att gå först i ledet och prioritera sin återhämtning så kan det skapa ringar på vattnet och ett mer tillåtande klimat.

Du pratar om ”återhämtningsstöttande ledarskap”. Vad innebär det?

– Ja det är ett väldigt spännande begrepp, och relativt nytt inom forskningen, men det pratas mer och mer om det nu! Det innebär två saker egentligen;

1. Strukturer – Ledare behöver skapa tid mellan möten, tillåta utrymme för mikropauser och dela ut tydliga förväntningar på hållbara arbetssätt.

2. Förebild – Ledare behöver själva göra det de uppmanar andra att göra. Tänk dig själv, om chefen säger “ta pauser”, men aldrig gör det själv, så minskar sannolikheten att teamet gör det.

Är återhämtning lika viktigt när allt går bra och siffrorna är gröna?

– Ja det är lika viktigt då. När trycket inte är akut har vi störst möjlighet att bygga resiliens. Vi är mer mottagliga för att prova nya metoder. I det här läget kan vi träna på att hantera stress, så när det kommer stressiga situationer så kan vi hantera dem mycket bättre.

Återhämtning verkar se olika ut för olika personer – hur hanterar en chef det?

– Det är fantastiskt med arbetsplatser med t.ex. många sociala ytor, men där får inte de olika behoven av återhämtningen glömmas bort. För vissa kanske man mår bäst av att skippa fikan med andra och sätta sig för sig själv en stund, och för andra är en pingismatch det bästa man kan göra. Utgå från att behoven varierar mellan individer och över tid. Det viktigaste är att det pratas om återhämtningen, så att det blir normaliserat.

Till sist, vilka är de vanligaste missuppfattningarna du stöter på?

Jag skulle säga att det är två saker:

1. Att återhämtning bara är passiv vila. Aktiv återhämtning, alltså något som ger energi, lugn eller glädje, kan vara minst lika viktigt.

2. Att det måste vara långvarigt eller ett stort projekt för att ge effekt. Mikropauser på sekunder eller minuter, ofta och i rätt lägen, gör väldigt stor skillnad.

Slutsats:

Det är tydligt att återhämtningen inte bara är något som bör prioriteras på fritiden. Som arbetsgivare är det smart ur flera perspektiv att baka in återhämtning under arbetsdagen. Du behåller fler medarbetare, du attraherar fler talanger som vill arbeta på bra arbetsplatser och dina medarbetare kommer vara friskare och därmed mer produktiva, vilket bidrar till företagets affärsmål.

Om du är intresserad av att lära dig mer från Lina Ejlertsson så kan du hitta hennes nya bok Energireceptet här.