Hjärnforskare Agneta Sandström: “Chilla mer, man måste inte hela tiden jobba på att bli en ”bättre människa”.

Allt fler blir sjuka av stress – den idag vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Psykisk ohälsa och stress ökar också risken för stroke och hjärt-kärlsjukdom.
– Kroppen är ett ekosystem, allt hänger ihop. Vi borde lära oss att säga ifrån och att inte göra någonting alls en stund varje dag, säger psykologen och hjärnforskaren Agneta Sandström till tidningen ETC Nyheter.

Tack vare Agneta Sandströms forskning vet vi för första gången vad som händer i kroppen hos människor som drabbas av utbrändhet, eller så kallat utmattningssyndrom. Och att det är en egen diagnos, väsensskild från exempelvis depression som tillståndet sorteras under i många andra länder, exempelvis USA.

Källa: ETC Nyheter 2015-06-08 Läs artikeln»»

Folk gör ofta saker när de kopplar av, som att titta på tv-serier, men det är inte avkoppling för hjärnan. Att koppla av är att inte göra någonting alls, mindlessness istället för mindfullness. Det räcker med en halvtimme om dagen, säger Agneta Sandström, som intervjuas av ETC Nyheter.

– Majoriteten av de drabbade är högpresterande personer med kvalificerade arbeten och lång utbildning, och de skiljer sig kliniskt från deprimerade människor.

Gemensamt för patienterna med utmattningssyndrom är att de har svårt att planera, minnas och att strukturera upp tillvaron – symptom som varit kända sedan 1950-talet. Det nya är att Agneta Sandström i sin forskning kunnat visa på sänkt aktivitet i frontalloben och störningar i kortisol-nivåerna hos den här gruppen patienter.

Alla människor utsöndrar en peak av kortisol (ett stresshormon) på morgonen. Det är det som får igång oss. Nivåerna sjunker normalt under dagen, men hos människor som lider av utmattning uppvisar nivåerna en flack kurva som varken kickar igång ordentligt eller sjunker tillräckligt för att de ska kunna nå djupsömnen och återhämta sig, säger hon.

Enligt Agneta Sandström finns det ingenting som heter negativ stress. Förmågan att kunna varva upp är helt avgörande för att vi ska överleva.

– Men efter en ansträngning måste vi återhämta oss, fylla på energiförråden och läka skador, säger hon.

Djupsömnen är den absolut viktigaste delen i återhämtningen, och svårigheter att sova brukar vara det första symptomet på stressjukdom.

– Det är också under djupsömnen vi lagrar långtidsminnen. Det är därför det är svårt att lära sig nya saker när man inte sover, säger Agneta Sandström.

Det finns patienter med utmattningssyndrom som blir friska från sjukdomen, men många får med sig en sårbarhet och blir aldrig helt återställda.

– Hjärnan minns. Möter de något som liknar det de tidigare varit med om kommer symptomen tillbaka. Min erfarenhet är att många patienter måste byta jobb och livsstil för att kunna komma tillbaka, säger hon.

Läs hela artikeln i ETC Nyheter»» 

By | 2017-06-22T07:44:01+00:00 fredag, oktober 9, 2015|